light-bulb-icon

Bulletin

Samtal: pågår

 

I anslutning till ett av höstens frukostseminarier med Pär Pettersson – forskare från Högskolan Kristianstad och en av författarna till boken om verksamhetsskap – så bjöds en pratstund om den betydelse som uppdraget har för oss människor. Ta del av Pärs tankar nedan. 

Roller och ledarskap

Står alltså våra olika roller i vägen för att få jobbet gjort på bästa sätt?

Pär: Det vi ser är utifrån ett traditionellt sätt att organisera och se på roller. Jag är chef och du är medarbetare. Men om vi i stället fokuserar på uppdraget får vi en annan energi och en möjlighet till vardaglig dialog. Mötets betydelse för dialogen är väldigt viktigt. Utan möte ingen dialog.

Vad är kärnan när vi talar om begreppet verksamhetsskap?

– Kärnan i verksamhetsskap handlar om den lokala dialogens kraft och att sätta fokus på förbättringsåtgärder i det vardagliga arbetet. Med verksamhetsskap flyttar man fokus från ledarskap och medarbetarskap och fäster blicken på uppdraget. Med det kan vi prata om det stora uppdraget och det vardagliga uppdraget och hur betydelsefullt det är för varje individ att man får utföra ett uppdrag och bidra till det. Begreppet fångar helt enkelt betydelsen av uppdraget, den lokala ansatsen och arbetet med vardagsförbättringar.

Ni skriver mycket om uppdragets betydelse i boken. Varför är uppdraget så viktigt för oss?

– Det är jättecentralt för oss människor att vi får bidra i ett socialt sammanhang och att vi har en meningsskapande situation som ger oss en identitet och ett bidrag till verksamheten. Och med rätt förutsättningar för att prestera kan vi efter en arbetsdag känna att vi tillhör, bidrar och blivit bekräftade.

Hur blir ett uppdrag meningsfullt?

– Ett meningsfullt uppdrag är inget som kan formuleras från en central nivå. Att vi tillsammans kalibrerar våra tankar utifrån uppdraget ger ett helt annat engagemang. Det måste ske lokalt där man själva utvecklar ett språkbruk och ett vardagssätt att umgås runt det i ett pågående samtal.

Vad menar ni med begreppet ”pågående samtal”?

– Att det ständigt sker ett växelvis utbyte av vardagserfarenheter i syfte att vardagsförbättra och öka förståelsen för det lokala uppdraget. Det är oerhört centralt för det lokala att samtal pågår då det är ett sätt att levandegöra vardagen.

Vad ser ni att ledarens roll är i ett pågående samtal och samskapande kring uppdraget?

– Ledarens roll handlar i de här sammanhangen om att ha närvaro. Att facilitera och vara den som skapar förutsättningar för samtalet. Det handlar då inte om ett tolkningsföreträde utan snarare ett medlyssnande och delande av erfarenheter för att vardagsförbättra på ett sätt som ger gruppens medlemmar möjlighet till utveckling och gemensamt ägande av uppdraget.

Att utgå från en lokal ansats och samägande av uppdrag – passar det i alla typer av verksamheter?

– Det är en jätteintressant fråga, och många ställer den då vi presenterar idéerna om verksamhetsskap på olika håll. Men oavsett vilken organisation och verksamhet som bedrivs där så är de befolkade av människor som har liknande behov att få finnas till i ett socialt sammanhang där man bidrar och bekräftas. Så oavsett verksamhet så ser vi utifrån vår erfarenhet att det är människor vi pratar om och då spelar inte typ av verksamhet någon roll. Det är de mänskliga behoven och förutsättningarna för att tillgodose dessa som vi måste prata om.

Vad kan man utifrån era erfarenheter se av effekter i de verksamheter där teorierna om verksamhetsskap har lyfts in?

– Vi har sett att bara genom att kalibrera och justera språkbruket i vardagen så har det skett väldigt mycket förändringar. Lokalt har man börjat jobba med nya begrepp och nya sätt att resonera som innebär att suboptimeringar upphört. Och genom att byta bilder med varandra ser och förstår man att här finns gemensamma kompetenser. I den kommun där vi bedrev forskning ordnade vi dialogkonferenser där mer än 200 deltagare fick lära sig hur man hade det på andra enheter vilket gav en ökad förståelse för den egna verksamheten plus att det väckte många tankar om ”att det där skulle vi också kunna pröva”. Bara att byta bilder över olika verksamheter föder en väldig massa initiativ.

Kan man på individnivå se det hända som ni sett hända på enhetsnivåer?

– Ja, man har omdefinierat sin roll från att tänka i arbetsuppgift till att definiera sitt arbete utifrån uppdraget som något betydelsefullt och med en större storlek än mina arbetsuppgifter.

En sista fråga: vad är skillnaden på uppdrag och uppgift?

– Uppdraget handlar om det vi ska göra lokalt som kopplar mot det större uppdraget där man blir del av något större. Det är väldigt meningsskapande för oss människor att känna hur vi bidrar till något som är större och mer gemensamt. En arbetsuppgift är däremot något man betar av för arbetets skull så det är en väldig skillnad mellan de här två begreppen.

Beställ boken:
”Verksamhetskap: Om dialog, uppdrag och utveckling”.

Boken är skriven av Pär Pettersson och Ulf Ericsson – båda verksamma som professorer och forskare inom arbetslivspsykologi vid Högskolan Kristianstad.

Beställ boken ”Verksamhetsskap: Om dialog, uppdrag och utveckling” genom att fylla i formuläret nedan.

Betalning via faktura. Pris: 328 kr/st + frakt (ex. moms).