Verksamhetsskap – 

att frigöra kraften i uppdraget

Den 2 juni gav Agerus ut boken ”Verksamhetskap: Om dialog, uppdrag och utveckling”. Boken är skriven av Pär Pettersson och Ulf Ericsson – båda verksamma som professorer och forskare inom arbetslivspsykologi vid Högskolan Kristianstad. I den här intervjun berättar Pär och Ulf om vad begreppet betyder och den forskning som ligger bakom.

Vad är verksamhetsskap?

Ulf: Begreppet kan nog ses som en reaktion mot all den forskning som finns beträffande ledarskap. Vi vill ge ett kompletterande perspektiv som balanserar verksamhetens behov med individens behov.

Pär: Ja, det saknas något mellan ledarskapets perspektiv å ena sidan och å andra sidan medarbetarens perspektiv. Det är två olika roller som inte säger något om själva verksamhetens uppdrag. Låt oss gärna prata om både ledarskap och medarbetarskap, men låt oss samtidigt trycka in verksamhetsskap däremellan för att få ett fokus på det vardagliga uppdraget som handlar om att få jobbet gjort. Det blir tokigt om vi hela tiden blundar för verksamhetens behov och i stället bara ägnar oss åt att utveckla de olika rollerna. 

Roller och ledarskap

Står alltså våra olika roller i vägen för att få jobbet gjort på bästa sätt?

Pär: Det vi ser är utifrån ett traditionellt sätt att organisera och se på roller. Jag är chef och du är medarbetare. Men om vi i stället fokuserar på uppdraget får vi en annan energi och en möjlighet till vardaglig dialog. Mötets betydelse för dialogen är väldigt viktigt. Utan möte ingen dialog.

Kan vi kalibrera tanken utifrån ”vad är det egentliga uppdraget?” då skulle det skapa andra möjligheter. Men det är en resa där vi prövar att sätta fokus på något annat än ledarskap som ett komplement till det traditionella sättet att agera i en organisation.

Språkbruk och perspektiv

I er forskning och boken har ni undvikt att använda ordet ledarskap – varför det?

Ulf: Det bygger på en semantisk idé. När vi hör ett ord skapas en mental bild och ledarskap sätter fokus på en specifik roll eller individ på ett annat sätt än verksamhetsskap.  Poängen är att ändra perspektiv i organisationen. Kan vi förflytta språkdräkten något kan vi också förflytta rätt mycket i verksamheten.

Pär: Det är jätteviktigt det du säger, Ulf. När vi ändrar språkbruket då händer också något i våra tankar. I det forskningsprojekt vi drivit har vi sagt ”vi pratar inte om ledarskap här, vi pratar om att få jobbet gjort, vi pratar om uppdraget.”

Ledarens roll

Har ledaren kvar en roll när vi pratar om verksamhetsskap?

Pär: Självklart, det här handlar inte om att ta bort något. Verksamhetsskap är komplementärt och handlar om att flytta fokus till det som ska göras. Men det finns en frustration – inte minst bland första linjens chefer där allt ramlar ner på ledarens axlar med oerhörda belastningar på den ensamme chefen ”längst ut på linjen”. Vi ser att de fungerar mer som översättare som säkrar kopplingen mellan det stora och lilla uppdraget.

Ni skriver i boken om skillnaden mellan uppdrag och uppgift. Vad handlar det om?

Ulf: Ja, uppgift är det vi gör i vardagen och hur vi gör det. Det kan vara fragmenterat och behöver inte betyda att jag ser vad andra gör eller andra ser det jag gör. Uppdraget är större kopplat till ”varför-frågan”. Varför går vi till jobbet? I boken har vi den välkända analogin om männen där den ene hugger sten och den andre bygger en katedral. Bägge utför samma uppgift, men har olika syn på varför de gör det. Uppdraget handlar helt enkelt om att svara på frågan varför är vi här? Varför gör vi det här?

Det meningsfulla uppdraget

Handlar uppdraget om arbetets meningsfullhet?

Pär: Ja, det kan man säga. Det handlar om att kunna sätta sina insatser i ett större perspektiv och socialt sammanhang. Uppdraget svarar därmed upp mot de mänskliga basbehoven att få tillhöra, bidra och bli bekräftad.

Vi har sett det som ska genomföras förmedlas likt ett vattenfall genom organisationen i syfte att ge guidning och inspirera. Men för varje nivå som det passerar i organisationsschemat så tappar det i kraft och relevans eftersom varje ny nivå också innebär nya tolkningar som ofta är väldigt instrumentella jämfört med uppdraget som har ett verksamhetsnära och meningsskapande innehåll.

Dialog och bildbyte

Vilken betydelse har dialogen kopplat till uppdraget?

Ulf: Dialogen är oerhört viktig för där kan vi byta våra olika bilder av den verklighet som vi befinner oss i. Den betyder inte att vi ska kompromissa eller måste ha en enhetlig bild. Däremot måste jag vara öppen för att ta till mig en annan människans perspektiv och kanske också förändra mig. Och i dialogen närma oss varandra med våra olika bilder av verkligheten och skapa en ny tillsammans.

Vi är normalt väldigt duktiga på att kommunicera och paketera saker och skicka vidare. En dialog handlar däremot att kunna lyssna, stämma av och förstå de andra. Och därtill handlar dialogen om förmågan att ta ett steg tillbaka utan att ha ett tolkningsföreträde och att till varje pris vilja ”vinna” i samtalet.

Pär: Vi pratar ofta om att byta bilder. Din bild och min bild. Det centrala i bildbytet är att det skapas en ny, gemensam bild som sedan kan ligga till grund för förbättringar i vardagen. Det är en ständig dialog och en ständig träning. Man måste lära sig att vara tyst, lyssna fundera och tillsammans konstruera något nytt av det som delas.

Hierarkin som hinder

Var och hur har ni bedrivit er forskning?

Pär: I boken kallar vi platserna Företaget och Staden. Metoden vi jobbat efter kallas för aktionsforskning som betyder att vi är med ute i verksamheten, påverkar och bidrar till olika samtal och med den kunskap vi har för att något ska hända. Med de exempel vi tar upp i boken har syftet varit att klargöra uppdraget och lyfta fram någon form gemensamhetsarbete för verksamheten med ambitionen att också tona ner inriktningen på ledarskap till förmån för något annat. Då föddes begreppet verksamhetsskap.

Kan man redan nu se vad er forskning har lett till?

Pär: Vi är klara med ett projekt, ett annat är pågående. Vi ser att om man ändrar språkbruket så händer väldigt mycket. Man börjar resonera i andra termer. De gamla etiketterna har varit hindrande för samarbete och allokering av resurser. Hierarkin representerade hinder. Talar vi på ett annat sätt öppnas i stället möjligheter.

Ulf: Varje verksamhet är unik därför finns det inget enhetligt svar på frågan, men en sak är påtaglig i bägge verksamheterna. Det är att definitionen av uppdraget varierar på ett så stort sätt inom en verksamhet. Kring det behöver vi prata. Vi ser så olika på det och likafullt ska vi försöka åstadkomma någonting tillsammans.

Hänsyn till vardagens behov

Vad har gjort störst intryck under ert arbete?

Ulf: De finns oerhört många definitioner av ledarskap. Är man ute i praktiken så märker man hur cementerat begreppet ledarskap är vilket gör det väldigt svårt att prata om verksamheten utan att man glider in på ledarskapet som lösningen på allt.

Pär: Det kommer ständigt nya begrepp och modeord. Just nu är det mycket om det tillitsbaserade ledarskapet. Vi lägger väldigt stor betydelse vid ledarskapet samtidigt som vi sätter ett väldigt och ständigt tryck på ledarna i verksamheten med detta. Att vara en representant för verksamheten samtidigt som man är i vardagens praktik. Det som slagit mig mest är hur det går att ändra genom att man kalibrerar tanken något och ändrar språkbruk. Vi kan behöva byta ut gamla ord mot nya som tar hänsyn till vardagens behov och frigöra den kraft som finns i att skapa en samsyn och ett samägande kring varför vi går till jobbet.